Att vänta barn är som att planera en sagolik semesterresa till Italien. Du köper guidböcker och gör upp underbara planer inför ditt livs resa: Colosseum, Michelangelo, gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är mycket spännande. Efter månader av förväntan är det äntligen dags. Du packar dina väskor också far du iväg.Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommern till Holland".

"Holland?", ropar du. "Vad menar ni med Holland? Jag har beställt en resa till Italien. Det är dit jag ska. I hela mitt liv har jag drömt om att komma till Italien".

Men flygresan har ändrats. Gu har landat i Holland och där måste du vara kvar för alltid. Det viktiga är att de inte fört dig till en hemsk, ful och smutsig plats full med peat, svält och sjukdommar. Den är bara annorlunda. Så du måste gå ut och köpa nya guideöcker. Och du måste lära dig ett nytt språk. Och du kommer möta helt nya människorsom du aldrig skulle ha mött annars. Det är bara en annorlunda plats.

Tempot är långsammare än i Italien och detär inte å tjusigt. Men när du varit där ett tag och återhämtat dig så ser du dig omkring och börjar lägga märke till att Holland har väderkvarnar, att Holland har tulpaner och kanaler och att det i Holland till och med finns målningar av Rembrandt.

Men alla du känner är upptagna med att reda till och från Italien och de talar vitt och brett om hur underbart de har det där. Och resten a ditt liv kommer du att säga "Ja det var dit jag skulle ha rest",Det var det jag hade planerat. Och den smärtan kommer aldrig, aldrig någonsin att försvinna därför att förlusten av den drömmen är en mycket betydelsefull förlust.

Men..... om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, så blir du aldrig fri att uppskatta och njuta av allt det sällsamma och underbara med Holland!

En nybadad liten Filip 6/1-2010  

Hej!

Länge sen sist.. Det har hänt så otroligt mycket sen jag skrev här sist, både bra och dåliga saker.. Jag väljer att inte gå in på detaljer, men ni som står mig närmast vet att vi har haft det kämpigt och vad det handlar om..

Men det bästa som har hänt är att vår älskade och efterlängtade son Filip har kommit till oss- äntligen efter 10dagar över tiden!

Förlossningen och allt gick bra, dock har det blivit komplikationer efteråt som jag som sagt inte orkar gå in på närmare..

Men vi får ta en dag i taget och glädjas över att vi får vara med våra två underbara barn Wilma och Filip.

Älskar Er över allt annat /puss å kram från mamma